Rädsla

Jag blir så himla arg på mig själv! I flera år har jag suttit och väntat på chansen att packa ihop alla mina saker och flytta bort härifrån. Och jag tänker fortfarande göra det. Men jag är rädd. Nu när det faktiskt kan hända så kommer rädslan. Rädslan för att bli helt ensam, kanske kommer ingen tycka om mig. Kanske kommer massor med dåliga saker hända. Det där "kanske" gör mig rädd. Ändå vet jag själv att jag trivs bättre i Stockholm än vad jag gör här. Innerst inne vet jag att det är dit jag vill, men ändå är jag rädd. Fast det kanske är normalt att bli rädd när man ska lämna allt gammalt och starta om på nytt? Det kanske är normalt att få en klump i magen men samtidigt vara jätteglad. Jag kanske är normal ändå.
 
 

Kommentarer
Postat av: Viktoria Rosenberg

Jag tycker det var skitläskigt att flytta bara till Luleå just för att jag inte kände någon där. Nu känner jag ju folk i Stockholm/Uppsala vilket gör att det känns lättare men lär ändå bli en omställning från lilla Gällivare liksom. Finns garanterat massvis med personer som kommer tycka om dig för du är en riktigt bra person och i Sthlm är inte alla lika trånsynta som här uppe. Så det kommer gå hur bra som helst ska du se! Om inte annat flyttar jag ner nästa sommar så då känner du en iallafall, haha :)

Svar: Tack för peppen! :) du är också en himla bra person :)
Erica Ödalen

2013-11-12 @ 02:41:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback










Annerica@hotmail.se